Vad är klockan ?!
Jag måste bara berätta vad som hände mig här om dagen !
Jag hade ställt min mobil på ringning en timme innan det var dags att gå till bussen (07:15). Jag gick upp och ja, gjorde allt det där man gör på morgonen, duschade håret, åt frukost, sminkade mig..
Mobilen visade att min buss skulle gå om tre minuter så jag slängde på mej min skinnjacka och conversen och sprang ut till hållplatsen. Det var en strålande dag, solen sken och värmde mig lite smått där jag stod helt ensam och väntade. Konstigt, i vanliga fall brukar det krylla av folk. Vart är grannen som varje morgon går ut med sin hund den här tiden? Vart är den söte gubben med den röda portföljen som alltid brukar vänta på bussen en bit bort på gatan? Tåget som alltd åker förbi? Killen som alltid röker bredvid mej? Där stod jag helt ensam och hade inte en aning om vad jag härnäst hade att vänta mej.
Bussen kom och också den var lika ödsligt tom som resten av världen verkade vara. Jag klev av vid skolan och den här gången blev jag inte ens förvånad när jag upptäckte att portarna var låsta och fönstren svarta.
"Är det ett skämt det här? Blir jag filmad nu när jag står här som ett fån?" hann jag tänka för mig själv innan jag bestämde mig för att ta en promenad och kolla läget.
Plötsligt slog det mig! Jag skyndade mig att rota upp mobilen ur väskan och såg med häpnad vad min mobil visade. ÅÅÅH! Längst ner på displayen, 2 jan -98 klockan 08:30 !!!!
Gode gud, vad är det här. Jag får panik skickar ett sms till Chistin och ber henne att säga hur mycket klockan är.
"07:11, hurså?" får jag tillbaka. Jo det är sant, där stod jag och höll på att frysa skinkorna av mig en och en halvtimme innan skolan skulle öppna. Min mobil hade ställt om sig utan att jag märkt det!
Räddningen: Christin kom och hämtade mej med in bil och jag fick åka hem till henne och sminka bort mina rödrosiga kinder, äta frukost igen och bli ut skrattad, om och OM igen!
Detta är klockan jag köpte i tisdags, av den anledningen att jag inte riktigt litar på mobilen längre!
Regal från "Ur och Penn" 349 kr
Jag hade ställt min mobil på ringning en timme innan det var dags att gå till bussen (07:15). Jag gick upp och ja, gjorde allt det där man gör på morgonen, duschade håret, åt frukost, sminkade mig..
Mobilen visade att min buss skulle gå om tre minuter så jag slängde på mej min skinnjacka och conversen och sprang ut till hållplatsen. Det var en strålande dag, solen sken och värmde mig lite smått där jag stod helt ensam och väntade. Konstigt, i vanliga fall brukar det krylla av folk. Vart är grannen som varje morgon går ut med sin hund den här tiden? Vart är den söte gubben med den röda portföljen som alltid brukar vänta på bussen en bit bort på gatan? Tåget som alltd åker förbi? Killen som alltid röker bredvid mej? Där stod jag helt ensam och hade inte en aning om vad jag härnäst hade att vänta mej.
Bussen kom och också den var lika ödsligt tom som resten av världen verkade vara. Jag klev av vid skolan och den här gången blev jag inte ens förvånad när jag upptäckte att portarna var låsta och fönstren svarta.
"Är det ett skämt det här? Blir jag filmad nu när jag står här som ett fån?" hann jag tänka för mig själv innan jag bestämde mig för att ta en promenad och kolla läget.
Plötsligt slog det mig! Jag skyndade mig att rota upp mobilen ur väskan och såg med häpnad vad min mobil visade. ÅÅÅH! Längst ner på displayen, 2 jan -98 klockan 08:30 !!!!
Gode gud, vad är det här. Jag får panik skickar ett sms till Chistin och ber henne att säga hur mycket klockan är.
"07:11, hurså?" får jag tillbaka. Jo det är sant, där stod jag och höll på att frysa skinkorna av mig en och en halvtimme innan skolan skulle öppna. Min mobil hade ställt om sig utan att jag märkt det!
Räddningen: Christin kom och hämtade mej med in bil och jag fick åka hem till henne och sminka bort mina rödrosiga kinder, äta frukost igen och bli ut skrattad, om och OM igen!
Detta är klockan jag köpte i tisdags, av den anledningen att jag inte riktigt litar på mobilen längre!
Regal från "Ur och Penn" 349 kr
Kommentarer
Postat av: Therese
Hahha. Så enormt roligt. Tur att du har snälla vänner. Kram
Trackback
