Ensam i en svärm av massa människor
Jag måste säga att jag inte vet hur det käns, jag kan bara tänka mej, försöka tänka mej in i din situation och försöka föreställa mej hur det skulle kännas. Jag har tänkt på det många gånger, hur det är att vara singel, men inte bara singel, utan att känna sig ensam, att sakna närhet och bubbel i magen. Jag har nästan så länge jag minns haft en pojkvän. Innan Mattias var jag kär i stort sätt alla runt omkring mej. Och sen Mattias kom har jag aldrig behövt längta efter pussar, eller kramar, eller att bli kallad flickvän.
Jag vet inte, men jag kan tänka mej kära du. Jag skulle kunna tänka mej hur man känner sig när alla går två och två på stan, och när sina kompisar får pojkvänner och flickvänner, men inte en själv. Jag skulle tänka mej att det spelar ingen roll om jag eller någon annan säger att du inte är ensam, att du har så många runt omkring om älskar dej och hållar hårt om dej. Det är inte samma sak. En mammas kärlek eller kärlek till en kompis är inte samma som ett par som är kära i varandra. Och oavsett hur mycket vi allihop älskar dej så är det inte oss du saknar, visst? Jag kan också tänka mej, verkligen, att det suger när någon säger, "Du kommer säkert hitta någon snart" eller "det finns en 'den rätta' för dej också, du har bara inte träffat honom annu". Klart det gör, klart det finns en kille där ute som du kommer träffa! Men grejen är ju att du inte vill träffa honom sen, utan NU! Eller hur?!
Vore jag Jesus, eller livets goda fe skulle jag ge dej allt du pekar på. Jag skulle ge dej en fin pojkvän som är snäll och omtänksam och som älskar dej rakt igenom. En som inte skiter i dej och bara hör av sig på hans villkor, utav en som är dödligt kär i dej, och bara vill vara med dej. Jag skulle ge dej en pojkvän som förstår om du inte vill att han bara ska komma dit och ha sex med dej, och en kille som förstår om du hellre vill vara med dina tjejkompisar och en som låter dej ha kul, men som visar att han finns där när du längtar efter honom. Jag skulle ge dej, min underbara vän, en pojkvän som bara vill hångla med dej och pussa på dej när ni är ute bland folk, men som bara rör vid din rygg, pussar dej i pannan och ger dej en komplimang när du säger att du vill vara social mot andra.
Snart kommer du träffa någon och trollbinda honom med din fantastiska humor och ditt fina leende. Han kommer märka hur otroligt omtänksam och godhjärtad du är och älska hur du kan hitta på konstiga saker och hur du kan utmana det farliga. Som vi gör ibland, hittar på saker som bara är dumma men som vi skrattar åt sedan. Han kommer älska din spontana sida, men också förundras över hur mycket du kan tänka på saker, djupt djupt, och detaljerat kan du tänka ut saker och han kommer bli glad åt att du är en person som aldrig glömmer någon runt om dej.
Jag bara vet det, så säg inte emot mej, du är en sån cool, rolig, härlig vän och säkert mer underbar som flickvän. Det finns massor utav killar som redan berättat för dej hur fin och bra du är, och det kommer en kille snart som du kan tycka om tillbaka. Jag vet att du inte vill höra det, men han finns där.
Love to you, jag finns här för dej.
Jag vet inte, men jag kan tänka mej kära du. Jag skulle kunna tänka mej hur man känner sig när alla går två och två på stan, och när sina kompisar får pojkvänner och flickvänner, men inte en själv. Jag skulle tänka mej att det spelar ingen roll om jag eller någon annan säger att du inte är ensam, att du har så många runt omkring om älskar dej och hållar hårt om dej. Det är inte samma sak. En mammas kärlek eller kärlek till en kompis är inte samma som ett par som är kära i varandra. Och oavsett hur mycket vi allihop älskar dej så är det inte oss du saknar, visst? Jag kan också tänka mej, verkligen, att det suger när någon säger, "Du kommer säkert hitta någon snart" eller "det finns en 'den rätta' för dej också, du har bara inte träffat honom annu". Klart det gör, klart det finns en kille där ute som du kommer träffa! Men grejen är ju att du inte vill träffa honom sen, utan NU! Eller hur?!
Vore jag Jesus, eller livets goda fe skulle jag ge dej allt du pekar på. Jag skulle ge dej en fin pojkvän som är snäll och omtänksam och som älskar dej rakt igenom. En som inte skiter i dej och bara hör av sig på hans villkor, utav en som är dödligt kär i dej, och bara vill vara med dej. Jag skulle ge dej en pojkvän som förstår om du inte vill att han bara ska komma dit och ha sex med dej, och en kille som förstår om du hellre vill vara med dina tjejkompisar och en som låter dej ha kul, men som visar att han finns där när du längtar efter honom. Jag skulle ge dej, min underbara vän, en pojkvän som bara vill hångla med dej och pussa på dej när ni är ute bland folk, men som bara rör vid din rygg, pussar dej i pannan och ger dej en komplimang när du säger att du vill vara social mot andra.
Snart kommer du träffa någon och trollbinda honom med din fantastiska humor och ditt fina leende. Han kommer märka hur otroligt omtänksam och godhjärtad du är och älska hur du kan hitta på konstiga saker och hur du kan utmana det farliga. Som vi gör ibland, hittar på saker som bara är dumma men som vi skrattar åt sedan. Han kommer älska din spontana sida, men också förundras över hur mycket du kan tänka på saker, djupt djupt, och detaljerat kan du tänka ut saker och han kommer bli glad åt att du är en person som aldrig glömmer någon runt om dej.
Jag bara vet det, så säg inte emot mej, du är en sån cool, rolig, härlig vän och säkert mer underbar som flickvän. Det finns massor utav killar som redan berättat för dej hur fin och bra du är, och det kommer en kille snart som du kan tycka om tillbaka. Jag vet att du inte vill höra det, men han finns där.
Love to you, jag finns här för dej.
Kommentarer
Postat av: En vän
Vem handlar det om?
Postat av: Emilia
Det handlar inte om någon, där är inte OM någon, utan till någon. Några ord från mej till en av mina vänner.
Postat av: nån som tycker om dej väldigt mkt
tack vännen , tack för att du finns<3
Trackback