Jag jobbade några timmar innan jag skulle ta tåget till falun och till Lojs. Jag tyckte det var riktigt kul på jobbet och jag jobbade på bra, allt flöt på och jag kände mej riktigt duktig. Ewa berättade för mej att jag var så himla snäll och den mest hjälpsamma på det här jobbet.

Men under lunch resten sjönk min stolthet ganska fort. Sussi (som har hand om lön, pengar och lite annat viktigt) kom från till mej.
"Jag vill bara fråga dej vad du häller på med egentligen?!" Frågade hon plötsligt.

Jag höll på att kissa på mej och blev totalt chockad när hon berättat att det fattades pengar i min kassa som jag haft dagen innan. Jag är så klart nybörjare och i början kan man lätt räkna fel när man räknar in och ut kassan och när man betalar växel till kunderna. Men det var lite väl många hundralappar och jag gick och hade ångest hela dagen .

Hon kändes så arg och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Men som tur var stämmde allt mycket bättre nästa gång så jag kunde känna mig lite lugnare. I fortsättningen ska jag slicka på händerna innan jag räknar växeln. Så att jag inte missar någon sedel.
"Slick, 1, 2, slick, 3, slick, 4 hundra kronor till dej där . Oj, jag såg att de var lite blöta i kanten med det gör väl inget?! " Hihi

Väl framme i falun tog vi en fika och en promenad och pratade på om allt vi missar de här veckorna, en trevlig och mysig kväll må jag säga!



   
   

Syster.. Jag saknar dej så mycket. Och tänker på dej varje dag, hur bra du är, och hur klok du är. Du är en stjärna .

Jag är äntligen hemma från en lång visit i Falun. Egentligen hade jag bara planerat att vara där över en natt, men de planerna ändrades ganska fort när jag träffade min kära Lojs.

Det har varit så otroligt trevligt att träffa min korv. Vi har knäppat oss och skrattat hela helgen. Verkligen behövligt attt få komma iväg lite från vardagen och att få ha lite kul, att slippa känna sig så ensam och istället trivas tillsammans med en underbar vän som gör mina dagar så mycket bättre. Tack <3

Jag har saknat Falun också, saknat folket och gatorna och min lägenhet. Falun är inte en specielt stor stad, men alldeles perfekt för en bytjej som mej.



Jag hoppas att allt är bra med er också,

Jag är påväg till jobbet alldeles strax. Idag har jag en stor väska att bära på för jag ska nämligen ta tåget till borlänge direkt efter att jag slutat. Jag och Lojsan ska träffas i Falun och ungås där några dagar. Såg att jag hade ganska lång ledigt nu så jag passar på!

När jag är i stan sk ajag passa på att shoppa kläderna som jag så länge längtat efter. Håller på att få panik på mina urtvättade gammla sommar kläder som jag haft några år nu. Dags för något nytt!

Jag vet att jag pratat om ingen shopping den här sommarn, men det är faktiskt mamma som har övertalat mej om det här. och vad svarar man om ens mamma säger !

"Nu tycker jag faktiskt att du passar på att offra lite av dina pengar på nya kläder. Sen vill jag att du köper dej ett par skor. Jag kan betala dem om det är så, bara du köper dem!"

Hihi, JA TACK!

Nu är badandet och löpningen klar. HÖHÖ Det blev inte en allt för lång stund, om man inte frös häcken av sig i vattnet så blev man uppbiten av myggen på land.  Jag traskade hemåt ganska omgående och nu stiier jag här. Mitt första dopp blev så snabbt att det inte hans med att fotas.


Det här blev dagens strans outfit.

Men nu skajag försöka berätta lite vad som hänt i mitt liv den här helgen. Det har ju varit midsommar och jag och mattias var bjudna på 25-års kalas. Det hölls vid en sjö som heter Flaten och jag skulle kunna tippa på att det var cirka 40-50 personer där. Super kul med spelning ifrån ett utav våra lokalband här i Dala-järna, Benesser. Det blev dans runt en tall, grillning, kladdkaka, sång och massa bus. Trevligt att träffa alla även om det bara blev en snabb visit.

Jag har också den stora nyheten om att jag de här dagarna har hunnit med att ta körkort. Fruktansvärt skönt att ha det gjort och kul att äntligen få köra ensam. Igår var den stora dagen och det var också den dagen då jag körde slut på en halv stackars tank med pappas och mammas bil. Hihi.


"Pappa du måååste ta ett kort på mej!!"

Igår fyllde också Lojs 18-år . Grattis till henne. Ska bli kul att också hon ska få följa med ut någon gång. Det är ju i ett måste att iallafall gå ut och dansa! Jag ringde Lojs och grattade henne när jag var på väg till uppkörningen i går. Och på något vis kom vi in på det samtalsämnet.
Lojs: "Närmar ej din uppkörning snart da?"
Emilia:"Jovisst, för varje minut!"
Lojs: "ja jo jag har ju väntat på det där samtalet nu i ett halvår (blinken i ögat)"
Emilia:  "Jo tack, Ja vet.. Men det kommer väl snart ska du se (skrattar lite tyst för mig själv)"

Kan ni förstå hur grymt kul det var att ringa henne sen någon timme efteråt. "Här kommer samtalet du tjatat om"!!


GRATTIIIIIS!!!! Jag tycker om dej så himla mycket!!!

Hej allihop! Jag är tillbaka efter en bloggtorka. min dåliga uppdatering beror inte på att det inte händer n¨got i mitt liv, tvårtom. Jag har haft fullt upp hela dagarna. Och när jag itne haft fullt upp har jag försökt suga åt mej av vår underbara sol så mycket det bara går.

Men jag saknar er så jag kände att det kanske är dags för lite uppdatering.


Jag tänkte ta mej en spring tur nu när solen inte är som varmast. Jag tänkte springa upp mot åkrarna efter en lugnt och skön stig. Men Mattias ringde mej precis och frågade om jag ville med och bara så jag får väl springa dit da och ta ett svalkande (iskallt) dopp efteråt. Jag ska passa på att ta lite kort på årets första dopp. ha det bra så länge!


Dags för en spring tur, och jag som vanligt kan aldrig vara seriös på kort.

 
 

Jag tycker att den här tjejen är otroligt vacker. Hon är så naturligt fin på något vis och hela hennes ansikte utstrålar härlig personlighet. Jag gillar filmerna med henne då hon ofta får roller med med speriell karaktär. Hon spelar ofta den husteriska, borstskämda, dumma blondinen och gör rollen väldigt bra.
I hennes skor, the holiday och den där Mary är exempel på filmer som hon spelat i.

Fråga: Vilken frisyr tycker ni hon passar bäst i?

Herre gud, min hjärna är helt utmattad. Jag trodde att jag hade mycket koder i huvudet redan. mina sista siffror, kortnr, talafonkod, telefonnr, osv.

Men jag har idag försökt tränat in ca 50 st 4-siffriga kåder till. Personalkoder, lösenord, artikelnr m.m! Allt mitt huvud tänker på nu är siffror. Snacka om yrkesskada, efter bara en dag! Nästa gång jag handlar kommer jag säga, "2 hg 4011 tack, och sen lite 5234. Och förresten, jag slänger på några 4666 också. Banan, godis och lök. Tack så mycket".

Det känns ganska bra iallafall. Min debut som kassör gick väl lite si och så, Tydligen såg jag väldigt nervös ut enligt moster och så var jag nog väldigt långsam, med tanke på den mil kö som bildades bakom mej. Det fattades kåder, bonuskorten funkade inte, varor var iten inlagda, rabatter blev inte inslaga i datorn och kunder krånglade med pengar.

Men som sagt, det känns ändå bra, jag trivs bra på mitt jobb och det är roligt och det går fort. Nu ska jag lägga mej ner och vila hjärnan några minuter sen ska jag fråga Mattias om han vill med ut. DET ÄR JU SOL! :D

Det är sol, jösses amalia som jag själv hade sagt. Det kan inte vara möjligt. Men jo, jag råkade av ren tur precis kila ut genom fönstret och visst är det väl solen som skiner mej i ögonen. Det har regnat precis varje minut hela helgen och jag blir helt ifrån mig när solen nu tittar fram.

Dags att ge sig ut och suga åt sig varje liten stråle, man vet aldrig när hon kommer tillbaka nästa gång.

Första dagen på jobbet avklarad. Nu sitter jag är med skakiga ben, spruckna fingrar och knotig rygg. Dessuton luktar jag fisk. Jag fick mitt schema för resten av sommaren också. Ser ganska tomt ut men jag får iallafall lite pengar. Hihi. Mamma tycker att jag är knäpp som gör det här bara för pengarna. "Arbetserfarenhet Emilia, du får erfarenhet också". Men jag kan ju inte påstå att jag går dit för att jag tycker att det är kul och inte vill vara ledig på mitt sommarlov, det skulle ju vara en lögn.

Tidigare idag satt jag och syrran och kikade på semester altenativ i augusti. Jag blir helt tokig av att bara klicka runt och kika på bilderna. Det blå/gröna vattnet, poolerna, hotellen, solen och naturen. Jag blir sjuk. Vi hoppas på riktigt billiga sista minuten resor i höst eftersom vi båda har lite snålt med ekonomi. Jag längtar tills jag får åka iväg med min älskade syster, ska bli kul att göra någonting tillsammans, hon och jag.

Tyvärr måste jag medela till den syster att det ser ut som att jag jobbar ända in i mitten på augusti, fram till vecka 34 då jag börjar skolan. Men ingenting får hindra oss. Om jag så måste åka under skoltid så sak vi iväg, det lovar jag mej själv, och det lovar jag dej.

Jag har precis varit till hemköp och pratat med chefen om när jag kan börja jobba. "Där är du ju" är det första han säger när jag kommer dit. "Jag har ringt dej flera gånger".

Så klart hade jag bytt mitt mobil nummer utan att medelat honom. Han hade ringt mej hela helgen och pratat in tre mobilsvar på mitt gamla nummer. Jag tyckte och tycker fortfarande att det är jätte pinsamt. Så dum jag är.

"Jag hade tänkt att du skulle få jobba idag. Klockan två."
"Klart jag kan!" svarar jag så fort jag kan innan han hinner säga något mer. Och så blev det. Jag har bara varit hem nu och ätit och snart ska jag slänga mej på cykeln och åka dit igen. Hjälp mej, Jag vet ju iten ens namnen på alla grönsaker, hur ska det här gå.

"Eh, är det här en palsternacka? Inte? Sparris? Vitkål, blomkål? Inte det? okej, hm...?! "

Önska mej lycka till!

Filmen var inte alls som förväntat. Första halvtimmen tänkte jag bara "Vad är det här?! Vad håller dom på med och vad är det egentligen för skådespelare?". Allt verkade så överdrivet och tillgjort och filmen kändes konstigt gjord.

Men efter en stund blev den kvinnliga huudrollen iallafall mänsklig och man började bli van filmens upplägg. Filmen blev bättre och bättre och 2,5 timmar kändes mycket kortare än väntat. Slutet var bra och man hade då lyckats klämma fram både ett skratt och någon tår.

Vad tror ni om den här filmen? :)

Mamma försöker rädda min kväll med alla krafter hon har. Jag känner hur jag stretar emot lite då jag bara är besviken på att jag inte har någon att gå ut med ikväll. Det är marknadsdans och det brukar varje år samlas runt 500 personer på fotbollsplanen och dansa och ha kul. I år är det ruggit kallt och väderprognosen är regn. Men jag tror att det ändå kommer bli mycket folk. Marknadsdansen är mer eller mindre en tradition och det är roligt, det ska man gå på oavsett väder.

Mattias ska dit med sina grabbkompisar och även om han säger att jag får väl komma dit om jag vill så känns det inge bra. Grabbgänget ska förbli grabb gänget. Det är inte Mattias uppgift att se till att jag ska ha kul ikväll. Det är min egen. Därför ska jag försöka sluta deppa nu och göra mamma en tjänst. Vi har precis varit iväg och hyrt film och nu står mamma och gör god mat. En kväll med mamma är väl inte så dumt, vi tjänar iallfall en hundring och slipper bli blöta. Dessutom kommer vi säkert må mycket bättre i morgon än större delen av folket som ska ut ikväll förmodligen kommer göra. Hihi.

Tack mamma , du är min räddande ängel.

Se till att använda varandras kläder i sommar. Billigt och SNYGGT! Sno din killes t-skirt och låt honom låna din.
Använa dem som over size t-skirtar och piffa till det med ett par leggins och ett tunt skärp i midjan.
Eller varför inte köra på den grabbiga stilen, Håret i en knut, ett par raka jeans, converce och en snygg t-skirt.







Mattias, jag tänker iallafall sno dina kläder i sommar, om jag inte får köpa några egna.

Jag och min syster har planerat att åka utomlands till hösten. Vi hade tänkt oss en sista minten till solen! Därför håller jag på att spara som en galning nu. Jag var till exampel på kupolen igår men gick inte in i en enda affär! Jag kände vilken ångest jag hade. "Jag vill shoppa!!!" gick jag och sa till pappa hela tiden. "Jag vill, jag vill, jag måste!"

Men jag stod på mej. Även fast jag redan samma dag konstaterat att jag inte hade några fina sommarkläder, inga alls, så stod jag emot! Jag vet att jag och min syster och min mamma kommer få det jätte bra utomlands, Gran kanaria, mallorca, cypern eller någon annanstans. Vi kommer få det jätte bra, OM vi tar oss dit vill säga. Och det gör vi bara om jag och min syster kan hålla oss borta från shoppingen i sommar. Motstå de söta klänningarna, fina topparna och snygga skorna.

Säg mej syster yster. HUR SKA DET GÅ TILL ?!

Godmorgon allihop! Nu har jag sommarlov och är hemma i Dala-järna. Igår träffade jag klassen igen efter 8 veckor. Kul att se alla, många som förändrats, men vad kan man förvänta sig av ett gäng frisörer? Sista dagen bjöd inte bara på fika med klassen utan också en grymt bra vår kabare. Nästan så att det var den bästa jag sett än så länge. Tack för bra underhållning. Jag blev dessutom lite smått förälskad i någon som pricken över i:et.

Efter skolan åkte jag hem till min lägenhet och somnade i soffan. Jag vaknade lite till och från och när jag tillslut gick upp kunde jag konstatera att jag sovit i 4 timmar! Där ser man. Jag rensade hela lägenheten och byggde ett berg av västor i hallen innan mamma och pappa kom och hämtade mej och mina saker inför sommarlovet. Mitt sista sommarlov.

Idag är det marknad i byn så jag och Mattias ska väl kila dit en sväng. Det är ju så dåligt väder i sverige nu för tiden så det blir nog bara en snabbis. Köpa en sockervadd och vara med på godisregnet sen hem! Och ja, det spelar ingen roll om jag är 18 år godisregn växer man aldrig ifrån !


Jag bjuder på en morgon trött Emilia. Första sovmorgonen på sommarlovet.
Jag ser fram emot alla andra mornar! Gör du mamma? Hihi

Jag sitter hemma hos christin och leker med Lojs, Linnea, Christin och Robin. I morgon är sista skol dagen och vi måste säga hejdå till varandra. jag vet att vi kommer ses i sommar, ja hoppas det iallafall. Men det känns ändå tråkigt att skiljas åt.

Jag kan inte fatta att det är sommar lov redan. Det betyder att vi är klara med år två. I höst kommer vi vara äldst och det är sista året. Helt sjukt! Känns som om det var nyss vi gick ut nian.

Mina underbara älsklings jeans är slängda i soporna. Ni som känner mej vet att de förlänge sedan varit utslitna. Jag vet inte hur många gånger mamma försökt laga dem i grenen. Det måste vara minst 5 olika jeans tyg som mamma försökt lappa ihop med. Och nu på sista tiden har ochså knät gått sönder och är upprivet från söm till söm.

Jag har ändå kunnat använda jeansen till vardags då lagningarna bara syns om jag böjer mej ner eller sitter. Men idag gick de sönder helt!
Jag satt på en parkpänk och skulle vända på mig snappt. "RITCH!" och mina favorit jeans var sönder från grenen, över hela rumpan till sömmen på sidan av låret. Det var du högt upp att mina trosor syntes och det går itne ens att göra ett par skjort av dem. Så där fick jag gå hela dagen idag. Med rumpan bar och brustet hjärta över ett par jeans som jag använt omsorgsfullt i flera år. Snyft!



Ett försök att visa revan.

Vart ska jag börja? Jag har klarat mitt teoriprov till körkortet. Här kommer min historia.

Min tid var i fredags klockan halv 9 och jag skulle vara där klockan 8 för fotografering. Men min berättelse börjar långt innan det. Det började redan förra måndagen då Mattias ringde mej och berättade att han hade hittat mitt bankomatkort och legg i sin plånbok. Jag hade gjömt det där efter helgen då vi varit i malung och han hade fått bära på mina saker eftersom jag inte orkade bära på min väska.

"Skit också!! Skickade det NU direkt till mej!!" nästan skrek jag i örat på honom. I morgon klockan 6 helst. Jag ljög och sa att jag skulla följa med Christin ut och fick lov ha mitt legg om jag skulle få gå gratis. Han lovade att skicka det klockan 4 dagen efter, då han jobbat klart (det alltså på tisdag).

Jag gick runt som ett nervvrak hela veckan och väntade på det där legget. Jag kunde ju inte komma till skrivningen utan legg! Enligt postens hemsida ska brevet vara framme redan dagen efter om man postar det innan klockan halv 5 på dagen. Men hela onsdagen gick och inget brev anlände. På torsdag bad jag till gud att brevet skulle ligga hemma på golvet i hallen när jag kommer hem från praktiken. Jag blundade medan jag låste upp dörren, och kikade försiktigt med ena ögat.
"JA! Jag hade fått post!! Weeei! Men.. men! Vart är brevet?! Reklam, reklam, räkning, reklam, slut."

Det kunde inte vara sant, brevet hade inte kommit och min skrivning var i morgon! Jag kastade mej på telefonen och ringde till posten i falun. "Vart är mitt brev!?". Kvinnnan på andra sidan luren berättade att mitt berv låg i mitt fack och skulle komma ut till mig i morgon vid 11. Är du galen, klockan 11 är min chans redan borta! "Kan jag komma och hämta det själv? frågade jag.
"Javisst vi stänger om en kvart, hinner du hit?"
"Nej, *snyft* kan jag komma i morgon?!"
"Vi öppnar klockan 7. Men vi behöver ditt legitimation för att få ge ut brevet".
"Det ligger i brevet, hehe. Då är jag där klockan sju, hejdå" svarade jag och så la vi på.

Okej, nu var det inte längre postens ansvar nu hängde allt på mej. MEN HUR SK A JAG TA MEJ DIT?!
Jag fick ringa runt till min praktik- handledare som bodde åt det hållet och fråga henne vilken buss man ska ta. Sen fick jag leta upp busstider på internet. Här ifrån-stan, stan-posten, posten-stan. OK, allt planerat i minsta detalj, inget kunde gå fel. Trodde jag.

Dagen därpå vaknade jag av 3 ringklockor som jag hade ställt. Varför hela 3stycken? Den här gången skulle jag inte försova mej. Min första buss skulle gå 20 över 6 och jag gick ut extra tidigt för att vara säker. Men vart är bussen ?! Varje minut kändes som en evighet och klockan blev inte bara 20 över 6 innan bussen kom, den var nästan 5 över halv. "Jag måste med en buss!!" sa jag till busschauffören när bussen kom. "Jag ska göra så gott jag kan" svarade han tillbaka.
Jovisst, tänkte jag. Min dag är förstörd. Jag kommer gråta viken sekund som helst. Bussen från stan skulle gå kvart i och jag kommer aldrig hinna dit. Första bussen förstörde hela mitt chema som jag hade gjort kvällen före. TYPISKT!!!

Busschauffören anropade min buss, linje 707, men fick inget svar tillbaka. Efter en kvart av ångest var jag äntligen i stan, och som ett mirakel står 707:an och väntar på mej. Jag springer som en travhäst och kliver sen på bussen. "Jag ska till posten!"
"Posten?! Då är du nog på fel buss. Då skulle du ha tagit 706 som precis gick, *pekar på en buss några menetr framför*.
Kan ni förstå hur misslyckad jag kännde mej då eller. Hag hade precis hittat hoppet då någon tog det ifrån mig igen. Jag fick gå av på närmaste hållplats och springa över hela industriområdet för att komma till posten. Jag kollade på klockan, tio i sju. Jag klarade det. Jag ryckte i dörren till någon öppnade och hon berättade att det var stängt. "Det är viktigt!! " hörde jag hur jag nästan skrev åt den stackars kvinnan och hon frågade om det var jag som hade ringt igår. Snäll som hon var släppte hon iallafall in mej och jag fick äntligen mina kort.

nu gäller det bara att hitta rätt buss tillbaka. Mitt schema för när 707:an gick var ju bortkastat. Nu skulle jag behöva veta var och när 706:an går istället. Jag sprang till närmaste busshållplats och läste i busslistan. En gång i timmen och 7 bussen har precis gått. "Det är kört!"

Men som en ängel på en vit springare kom en buss en 20 sekunder senare, och jag kunde andas ut. Jag var i god tid. Min fotografering skulle börja om en timme. Men jag brydde mej inte. att sitta ute och fryra häcken av sig var det värt. Jag hade klarat det. Jag gick lite på hemköp (som var det enda stället i hela stan som hade öppet) och käkade en banan. Sedan gick jag till vägverket och blev fotograferad. Jag kände mej iten alls nervös. Jag hade inte hunnit bli det. Min hjärna var helt utmattad av allt som hänt så jag kände ingenting.

"GODKÄND!" stod det i datorn när jag lämnat in det.  Lättnad... Tack.

Ps. Inte en människa visste att jag skulle skriva upp den dagen. Inte min familj, inte mina vänner. Bara jag och min handledare. Förlåt att jag ljugit för er. Hihi

Jag kom på att det kanske är bra för mej. Kanske jag behöver lite fysisk smärta för att glömma allt som finns innuti mej. Skrika lite, och ta ut min agrissivitet på ett stycka papper iställer för någon stackars person. HÖHÖ

Träna lite på att vara arg, och kanske lämna en och annan tår till och med. Är det en bra teori?

Strax är det dags att vaxa mina stackars ben, är lite nervös faktiskt. Alla säger att det gör så grymt grymt ont, så det känns ju inte bättre precis. Dessutom är jag lite sur för att blir på andra plats. Mattias har nämligen gjort det före mej! Ja, ni hörde rätt, han ringde mej en dag och sa att han hade en överraskning och så kom han hem med slätare ben än jag själv. "Är det din överraskning?!"

Killar ska ha hår på benen, sorry, men det där var det värsta jag sett. Och bättre blev det inte när han under hela kvällen ville att jag skulle känna. "Känn älskling !!! :D"

Så som andra på tur är det alltså min tur ikväll. Ska väl kila ner på stan och köpa vaxet innan det stänger, eller så kanske ska "rååååka" glömma, så jag slipper känna smärta. Hihi.

Jag säger bara, FALUNS BUSSAR ! Helt otroligt vad ens liv alltid måste ställas in efter bussarna. En försenad buss och hela dagen kan vara förstörd. ni kan aldrig ana vad som hänt mej. Jag säger bara, FALUNS BUSSSAR, SKIT BUSSAR!!

Jag berättade tidigare att jag hade gjort Lisela på balen. Sminkat henne lite och gjort hennes hår. Hon hade blivit bjuden på balen av hennes pojkvän.

Jag åkte hem på torsdagen och sov hos Lisela tilsl på fredag då balen skulle vara. Torsdagskvällen var riktigt mysig med massa prat och skojigheter. Lisela är värsldens bästa människa att prata med. Den enda person jag kan säga ALLT till.

På frewdag morgon gick jag till körskolan och pluggade lite medans Lisela åkte till skolan för att vara med på två lektioner fram till lunch. Därefter åkte vi hem och började fixa henne. Raka benen, måla tånaglarna, forma ögonbrynen, sätta på lösnaglar, sätta upp håret, sminka och klä om. Vi fick inte så många kort tagna tyvärr. Men vi hade väldigt trevligt tycker jag. Åt och drack lite gott medans vi fixade och hade ABBA-skivan på hög volym.


Lisela ville att håret skulle se änkelt och avslappnat ut men ändå skulle det vara som en uppsättning.
Jag gjorde volym i hela håret och lockade alla toppar. Sedan flätade jag samman och fäste upp lockarna i nacken.


Sminkningen blev lite sotad i brunt och guld. Vi ville framhäva ögonen och markerade lite extra med brunkajal.




Jag älskar dej, du är vackrast i världen!

Vilken knäpp dag, vädret har växlat mellan spöregn och strålande sol hela dagen. Det har nog varit den tråkigaste dagen i dag på salongen. Jag har inte gjort någonting alls mer än svarat i telefon och sopat. Timmarna gick så otroligt långsamt att jag efter bara en timme skickade till Christin och frågade om hon kunde ta lunch en timma tidigare. Jag stod inte ut! Vi känade på Kina och efteråt gick jag med massor av ångest tillbaka till salongen där jag stod i 5 timmar mitt på golvet och stirrade på alla runt omkring mej.

"Hjälp vad tiden går fort när man har kund" utbrister lärlingen när hon springer förbi mej.
"Mmm.. Jo, jag kan tänka mej det".

När jag äntligen fick sluta åkte jag och Christin hem till henne och köpte jordgubbar och satt och åt framför One tree hill. Kul! :)

Jag önskar att jag var lika smart och klok som min syster. Att jag kunde sätta alla känslor i ord som hon kan och göra en människa lika lycklig som hon kan. Jag änskar att jag var lika vacker och rolig som min syster. Att jag kunde stråla med mitt leende som hon kan och ge lika mycket kärlek som hon kan.

1. En kavaj. Det är så grymt snyggt att ha som en jacka över bara en fin klänning. Jag kommer leta efter en lite längre kavaj, tunn och ganska rak. SNYGGT SNYGGT SNYGGT!

Insperation:
 

 

2. Skjorts. Jag passar inte i skjorts, jag är hemskt ful i det och har aldrig kunnat ha ett par. men det är så grymt coolt, snygg och bekvämt! i sommar ska jag tvinga på ett par skjort på mina bleka ben. Jag ska!

Inspreation:




3. Lätta, små fina klänningar toppar och kjolar. Oversiza toppar, virkat och enkelt. det är några av mina önskamål på kläder i sommar. Bara en lös klänning med ett tunnt skärp i midjan. Det ska se avslappnat ut, men samtidigt väldigt fint.

Insperation: 
 



 

 

   

Nu ska jag ta en riktigt lång dusch. Jag ska skrubba hela min kropp och göra inpackning på mitt hår. Vi får se om jag står ut att inte raka mina ben. Helt otroligt håriga som en apa faktisk!, Sparat i snart två veckor!! Jag, Lojs och Christin ska nämligen testa vaxa på fredag, därför har jag försökt sparat som en galning! Hört att man iallafall lär ha en cm för att det ksa funka riktigt första gången! Jag antar att det kommer göra fruktansvärt ont att vaxa, men man måste ju göra det någon gång i livet, hur ska man annars veta?

Önska mej lycka till, så uppdaterar jag sen med bilder om hur det gick!

Minns du dagen då vi på riktigt lärde känna varandra. Jag skulle gissa att det var för ungefär ett år sedan. Vi hade varit med varandra en del i skolan med den här dagen var en av de första dagarna som vi träffades utanför skolan. Vi skulle ta en liten kort promenad runt tisken, det var så varmt att vi bara hade på oss våra korta skjorts från H&M och en bikinitopp. Jag minns hur avundsjuk jag var på dej för att du hade så mycket brunare mage än mej. Helt platt och brun.

Jag vet inte hur det kom sig att det bara var du och jag. Jag tror Lisela och Christin var hemma och var sjuka och kvar var vi. Det var så härligt att vara ute och gå med dej. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och jag fick verkligen lära känna dej, riktiga du. När vi hade gått ett varv var våra munnar långt ifrån belåtna, vi hade alldeles för mycket att prata om så vi bestämmde oss för att gå ett varv till. Jag tror att vi när vi tillsist kramade om varandra och skilldes åt hade gått 4 varv. I flera timmar hade vi pratat om vänskap, kärlek, skolan, killar, bra stil och dålig stil, osv..

Jag vet inte om det var dagen efter eller samma dag som vi legat på bryggan hela dagen och solat och käkat glass. Jag minns vilken ångest vi båda hade om hur vi skulle göra dagen därpå. Vi skulle ha en lektion i skolan och det var bild. Vi visste att 90 procent av alla inte skulle komma dit eftersom vi alla hade gjort klart kursen. Ska vi åka dit eller inte? Du och jag. De två tjejer som är sämst på att bestämma sig! Vi tillsammans är inget bra team när det gäller att komma fram till beslut. Men med hjälp av lite stöd från våra mammor och nog mycket pepp från oss själva så tog vi iallafall tåget hem. Och se.. nästa dag kom 4 av 32 elever till den lektionen, alla andra var sjuka, inklusive vi.

Minns du den dagen vi på riktigt lärde känna varandra? Från och med den dagen visste jag att du var en riktigt god vän med ett stort hjärta och idag vet jag det ännu säkrare. Jag älskar dej Louise Beris, Tack för all kärlek och stöd du ger mej varje dag. Tack för att du är så rolig och har samma humor som mej. Att du är en sån knäppis med mej, precis som jag.

 

 

 

Verkligen jätte förlåt för dålig uppdatering.

Jag åkte hem i torsdags från Falun, och hemma har det varit fullt upp hela tiden att jag inte haft tid att blogga. På de här 4 dagarna har jag inte bara kört bil, gjort Lisela till balen, firat mamma på morsdag, firat pappa på hans födelsedag och varit i malung. Jag har också tappat bort kärleken, och sedan funnit den igen.