långa dagar resulterar i överdos av socker.
Nog för at man kan säga att det spårade ur lite på slutet. till sist blev allt man sa hysteriskt roligt och bokstäverna på datorn tycktes flyta ihop och sväva omkring så det blev lite som det blev.
Efter det tyckte jag att jag var värd en liten godispåse -jag behövde energi, FORT! och.. därför blev det två påsar + en stor måltid. Så kan det gå när man jobbar övertid!
Annars da? Inte mycket att informera om, jag fastnade framför One tree hill och missade Idol och nu sitter jag här, mätt och belåten.. och trött!
you
Klockan är knappt nio men jag går och lägger mig nu. Kryper ner i sängen med hopp om att i morgon när jag vaknar kommer jag inte känna mig lika ensam som jag gör just nu. Har jag tur kanske Lisela ligger där bredvid mig och tar plats, andas så högt och djupt att man får ont i öronen. Kanske får jag känna när jag vänder mig om hur min rumpa fastnat mot någon annans.. Kanske till och med att hon tagit mitt täcke, bara för att visa att hon finns där, that i´m stuck whit her. Hon kanske kommer retas lite med mig bara för att jag ska känna att jag inte är ensam, att hennes nyp i fläsket aldrig försvinner. Jag somnar med hopp ikväll. Att jag en dag får vakna upp bredvid henne igen.
Lisela, hur ska jag kunna förklara hur mycket jag saknar dej, här, i mitt hjärta och i min kropp. Du tog någonting med dig, bland alla flyttlådor följde någonting mer med, mitt hjärta. Du vet väl att du alltid har det med dig, i din cd-hylla ifall du vill ta på det, och inom dig ifall du vill känna det.
Det finns ingen som du.
På väg ner till stan för att utföra några ärenden.
FYND!
Jag har glömt att visa er min nya kjol.
Svart med spets och volanger.
Köpt på tradera 34 kronor + frakt .
a dessert whit love
Innan städar man som en galning för att det ska se någorlunda rent ut men när gästerna går, ser det ut som en svinstia igen. Jag sitter här med Lojs tröja på mig, drar huvan över huvudet så att jag inte kan se mer än rakt fram. Ser man inte röran är det som att det inte existerar, bara data skärmen och bordet framför mig, det andra -bakom mig, finns inte för tillfället.
Det har varit en bra helg. En helg då jag inte ägnat mig åt något annat än Mattias, min älskling (där av dålig uppdatering på bloggen). Igår shoppade vi på kupolen, eller det var väl mest Mattias som shoppade loss, jag köpte dock en skjorta från JC. Otippat. På kvällen såg vi på bio, väldigt tråkiga filmer just nu men tillsist bestämde vi oss för Harry Potter. Spela roll vad det är för film, det var mysigt att halvsova mot hans axel där i biomörkret.
Nu sitter jag och lyssnar på hans musik som han lämnade kvar här, hiphop. Snook. Hur dåligt det än må vara så påminner det mig om honom och det känns inte lika tomt nu som det gjorde när han precis hade åkt. Jag börjar sakna mer och mer att ha någon bredvid mig nu. Lägenheten känns mest stor och tom och ensam. Lisela min sambo bor inte här längre och Mattias har precis åkt hem. Det är bara jag och stökigheten kvar. Det var roligare att vara stökiga tillsammans.
Jag älskar dej. Fullt ut av hela mitt hjärta.
The beginning is right here
Jag vet inte vad som hänt med mig, men jag känner mig otroligt kreativ för tillfället. Jag har länge gått och funderat på framtiden och för ett tag sedan kom jag fram till en sak: det är dags att sluta fundera och istället sätta igång. Min dröm är så stor att det inte bara handlar om kunskap för att komma dit, det handlar också om lite tur, eller väldigt mycket tur. Men man måste börja någonstans, inte sant? Jag börjar här, i min lägenhet.
Att prata om framtidsdrömmar generar mig lite faktiskt, det känns så längt bort och jag vet att folk kommer säga "yah, right! Men seriöst vad vill du göra på riktigt när du är klar med skolan"? Jag vill och ska göra allt för att nå mitt mål. För första gången i mitt liv känner jag en dragning till något och jag vet för en gång skull vad jag vill göra -och det, mina vänner, är inte att direkt efter skolan börja jobba på en salong och klippa hela dagarana. Nej, jag vill för det första bort här ifrån, till något större ställe som öppnar fler dörrar åt mig. Där det finns fler alternativ och fler möjligheter. Stockholm, Jönköping, Göteborg, Kalmar, Linköping, you name it!
För visst är det inte bara en myt att småbyarna stryper möjligheten att utvecklas mer än städerna gör?
Jag vill vidareutbilda mig inom make up och hår stayling. Inrikta mig mer på den yttre designen än -som vi kallar det på frisör -den inre designen. Ingen ökadlägnd mer och inte någon mer gradering, utan btya ut allt det mot fler sotade ögon, svinryggar, lopar och rödsprakande läppar! Jag vill jobba som stylist, där också kläder än inräknat.
Nej, dags för något helt annat, nämligen Idol. Kanske är det ett framtidsjobb? Styla stjärnorna innan de går ut på scen ?? Vem vet!
sense of duty
Vilken hemsk dag idag. Kallt, blåsigt, grått och blött, man kan riktigt känna hur isvindarna klättrar längs husets väggar, letar sig in genom små små hål och gör det isande kallt i min lägenhet. i morse var det inte alls kul att gå upp, det var så otroligt varm undertäcket och bara tanken på att stoppa en tå utanför gav mig rysningar. Snoozen gick några gånger för mycket, men nu är jag iallafall uppe.
Men varför då? Jag är ju ledig idag, alla andra på min skola ligger säkert och sover så gott nu, varmt och skönt, alla utom jag ch Lojs. Vi bestämmde igår att vi skulle ses på stan tidigt och fika och passa på att gå igenom allt som måste göras i företaget, helt sjukt vad med grejer! I går lät det ganska bra, i dag -mindre bra! Vilka idioter går upp kvart över 7 på en ledig gad för att plugga?!
Jaja, plikten kallar!
En liten tanke bubbla
Det är stort för mig också, men kanske större för dig. ♥
Millie musik
Så här ser jag ut just nu
Kindly unspoken
"Det är ganska skönt att vara ointressant ibland", berättade en vän för mig idag. Ja visst, jag håller med honom. Lite så där halvt osynlig är lagom. Man har sina vänner, och man kan ränka dem på en hand. I korridorerna tittar folk på en, granskar en från topp till tå, dömmer en, men fortsätter sedan utan att säga ett ljud. I en grupp av människor tar andra större plats än du, men folket lyssnar på dig när du har något du vill säga. De frågar inte om din åsikt men lyssnar snällt när du talar ut om den.
Det gäller att vara en i mängden och inte bli mängden i gruppen, där mittemellan trivs jag bäst. Med mina få vänner, som jag vet hur förhåller sig till mig -hur mycket jag kan lite på dem, i lust så som i nöd.
"Emilia ? Just ja, det var ju du det, så såg du ut.." sade en lärare till mig en gång. Lagom, hon visste vem jag var när hon såg mitt ansikte, men jag var inte ett känt namn i hennes register.
Att vara ointressant ger mig en möjlighet att vara och se ut precis hur man vill. Folk dömmer mig lite snabbt när jag går förbi demmen glömmer mig ganska fort. Inget tisslande och tasslande. Ingen djup diskussion om hur galet klädd jag var idag eller hur förfäligt högt jag pratade i caféterian. Titta, döm, klart!
Att vara lagom ointressant ibland gör att jag slipper bestämma. Folk kämpar inte över min åsikt, de bestämmer och jag följer dem, skönt och avslappnat. Jag behöver inte anstränga mig för att välja rätt, jag behöver inte känns press att alla följer mig, gör som mig och tycker som mig.
My new hair
Uppdatering!
Veckan är räddad!
Yes! Dessa tre godningar har jag lånat av Sandra och i veckan blir det OTH-maraton!
((Alla apor är inbjudna att komma och se med mig))
Utväxt, försvinn!
Mirakel inpackning
Jag satt och tittade på lite gamla bilder på mina tidigare hårmissar. Otroligt vad man hinner med genom åren. Kortklippt, rött, svart, stor snelugg, tunnt urklippt hår, vitt, orande, kall brun, varm brun .. Just nu trivs jag i blont, det är tråkigt och svenskt men jag trivs bäst i det. Det enda som behövs göras nu är att fixa det bruna och få det blonda i en annan ton. Det är värst vad fort en toning går ur, mitt hår känns redan matt och alldeles för blonderat.
Det finns en inpackning som innehåller färgpigment. Lojs köpte en sådan för någon vecka sedan till sitt röda hår som hon använder när hon tvättar håret. Den funkar jätte bra på henne och hennes hår har blivit mycket rödare. Jag funderar på att köpa en jag också, dock inte en röd (skulle vara kul på mitt blonda hår va?). Det finns en jätte fin beige ton. Kall biege som innehåller lite ask. Kanske skulle den vara perfekt till mig som vill ha lite kallare ton men inte alltför ask/blå/vit.
Vad tror ni? Kan en inpackning vara lösningen?
suprice
Jag tänkte berätta om min fantastiska dag (igår). Men eftersom jag inte kunde göra det igår får jag göra det nu, kortfattat!
Vi slutade vid lunch igår och Jag och lojs bestämde oss för att gå och ha möte med Margareta och prata lite om vårt nystartade företag (mer om det sen). Efter det höll vi ihop ner till matsalen och ner till bussen och hem till henne. Jag vet inte hur det kommer sig men hon lyckas alltid på något vis ta fram min knäppa sida varje gång vi är tillsammans. Och jag hennes. Vi babblade på om de mest konstiga sakerna och till sist var det bara vi som stod och pratade vid busshållsplatsen och alla runt omkring stod och tittade på oss. kanske beror det på Lojs otroligt konstiga utfall:
"Seriöst, visst finns det inget roligare än att slicka någon i ansiktet?!"
(Frågade mig inte vad hon menade med det för hon blev upprörd när jag inte förstod hennes poäng)
Som sagt, vi åkte hem till henne tillsist och där klippte hon mig. Helt impulsivt faktiskt. Jag var panikslagen och allt som ekade i huvudet var "jag måste göra någonting nytt"! Och så blev det..
Tillbaka på benen
Det var gårdagen. Idag är jag tillbaka till falun. Dags att stå på benen igen. Jag börjar veckan med ännu en lugn dag. Jag har precis målat mina naglar och nu ska jag till med mat. Efter det blir det lite TV och sedan blir det faktiskt läggdags. Mamma har piskat mig lite på rumpan och sagt att jag borde köra igång med svenskaarbetet som skulle ha varit inlämnat i maj men som blivit liggande på hyllan i snart ett halvår. Detta orkar jag inte ta tag i denna dag utan får ligga kvar på hyllan till i morgon eller senare i veckan. Hiihi
Här är en värdelös bild på mina snygga naglar som jag målat i franskmanikyr.
Back to black
Det är höst ute, björkarna har ändrat färg på bara några dagar och graderna sjunker allt mer. Jag kan inte fatta att vi redan är inne i mitten av september, det är sjukt vad fort tiden går. Jag matchar höst burret med svart. I veckan blir det att leta höst skor, och kanske någon jacka också. Och halssduk, och vantar och raggsockor och benvärmare och långkalsonger och stickadpolo. . Ja ni fattar vart jag vill komma. Det är höst.
Jag hade tittat fel..
Så vad ska jag ta mig till nuda? Lisela kunde inte ses förens i morgon så jag har ingen att umgås med heller. Jag antar att det blir att sätta sig och se på Bring it on istället som börjar nu. Sedan ska jag hjälpa mamma med maten, ikväll bjuds det på tacos!
ett tryck i bröst och rygg
Jag sitter och hoppas att Lisela orkar träffa mej ikväll. Kanske så pass tidigt att hon hinner se på de nya avsnittet av one tree hill med mig vid 6 tiden. Hoppas hoppas. Till dess ska jag väl inte göra mmer än jag gjort hitills idag, vila. Sova lite efter maten kanske, eller se på en film. Ni kanske tror att jag stortrivs i mitt softande, men sanningen är att jag håller på att få panik. Det är så fruktansvärt tråkigt att sitta här hemma helt ensam och vara för trött för att umgås med Mattias eller någon annan. Till sist blir det till och med tråkigt att sova. Super trist.
I natt har jag inte sovit mycket alls. Varit upp flera gånger eftersom jag får panik av att ligga ner. Hostan ger mig ett tryck i brösten och ryggen och det har börjat göra ont varje gång jag ska hosta -vilket jag gör hela tiden. Magmusklerna är helt urpumpade och lungorna lika så känns det som. Jag vill verkligen inte vara sjuk längre...
Jag vet en sak som funkar mot sånt här.
Ni borde mata in en One tree hill skiva i dvd:n och trycka på play och sedan proppa i er all godis samtidigt som ni slåss med kuddarna och tårkar tårarna till den bästa serien i världen. Efter ca 4 stycken skivor och 5 timmar senare, när ni är alldeles för tjocka för att röra er ska ni krypa ner i sängen, diskutera lite snabbt om vem som ska ha vilken kudde, och lägga er i sked. Helst så nära så den som är längst bak kan ha sin arm mellan den andres bröst och under hennes haka. Känna varandras stickiga lår. Det funkar.
Men ni ska inte sova än, bara ligga och prata sönder varandra. Om pinsamma minnen, om vänskap och om falskhet och djupa djupa livsfrågor, vem är gud? Och mitt i all prat ska ni somna, helst mitt i en mening. Tryggt, vetandes att den andre ligger och lyssnar till dina andretag som blir lugnare och lugnare. Testa, det funkar.
Glöm inte att säga att ni älskar varandra, det funkar jätte bra, mot ALLT!
Ps. Jag har redan paxat mej själv som din kompis.
Du funkar.
Pizza, chips och godis = frisk som en nötkärna
Men det är synd om mej, min kropp behöver lite krafter, socker. Kanske därför jag blivit sjuk? För att jag ätit för lite godis? (A) Så är det säkert.
Det blev bara värre. .
Efter samlingen bad jag Anna om att få åka hem och två sekunder efter kändes det som åskan gick genom kroppen, tårarna började forsa ner för kinderna och knäna vek sig under mig.
"Nu svimmar jag" tänkte jag och sprang in på toaletten för att lugna ner mej, men det blev inge bättre. Några minuter senare låg jag nere vid skolsköterskan men en hel hög med filtar på mig. Hon testade pulsen, blodtrycket och febern, men det var normalt.
"Du är utpumpad, jag vill att du åker hem. Någon får hämtaa dej för jag vägrar sätta dej på ett tåg i det här tillståndet" berättade hon för mig där jag låg, helt utmattad.
"Det kan vara lunginflamation, ring vårdcentralen. Vila Emilia, sov och vila nu i minst tre dagar", fortsatte hon.
Nu sitter jag här, efter en väldigt lång dag. Mina muskler orkar iallafall bära mig fram och tillbaka i huset, men jag är så trött, så trött. Läkaren sa att min sänka var något hög, men han kunde inte ge mig antibiotika, istället får jag äta hostmedecin och vila så kommer kroppen läka ut av sig själv.
Mattias är påväg med ett par filmer till mig, snäll som han är <3
Behålla eller inte behålla?
090909
Hej! Ursäkta för dålig uppdatering idag. Jag har bråkat med mitt internet hela kvällen. Nu verkar det till sist funka någonlunda (?!) Det har iallafall inte hänt så mycket idag.
Jag skulle åka ner en snabbis på stan och köpa lite grejer som har tagit slut, nu efter ett långt sommarlov, men jag råkade visst komma hem med 4 par påsar, ser jag nu när jag ser efter. Ett par pumps bland annat, grymt snygga, grymt billiga och gryyymt höga. Ops!
I övrigt den här dagen är det allmänt synd om mig. Internetstrulet har jag redan nämnt. Jag har också hällt en hel kastrull med kokande vatten på min fot som skapade blåsor. Dessutom har min hosta blivit betydligt värre. Natten till idag var i stort sätt sömnlös, då jag vaknat var och varannan minut av att jag hoppat upp och ner i sängen och hostat. Ikväll har jag legat på golvet i badrummet (ni som varit i min lägenhet att det ska mycket till innan man lägger sig på den litte km som finns) med toalettlocket uppfällt eftersom det känns som om hela magen ska vända sig ut och in på mej, eller att jag ska hosta upp något organ, lungorna exempelvis.
Vad gör man mär ingenting hjälper? Inte hostmedicin, inte te, inte vatten, inte halstabletter. .
Håll tummarna för mig inatt, att jag får sova lite mer är igår.
Later.
Jag skulle inte tro det..
Jag tappade upp ett bad, medan jag kokade mina ägg och bredde mina smörgåsar. I badet hade jag hällt i massor av tvål, och det bubblade så fint när vattnet strömmade ner i karet. Jag klädde av mej och skulle precis stoppa ner tån i vattnet då jag såg att det såg väldigt skumt ut.
Under det vinter vita skummet gömmde sig ett gul/brunt vatten. Det är sant. Jag tömde ur karet och fyllde i ett till, lika denna gång. Ett bad nu? Jag skulle inte tro det.
Imorgon blir det att kontakta bovärden och så blir det nog dessutam att våldgästa Lojs eller Christin för att sno deras dusch. Tills dess får de helt enkelt stå ut med en stinkande Emilia.
Just nu:
Dags för mat, och sedan en dusch med mycket skrubbande på min stackars rygg (flagnar otroligt mycket). Sist, efter att jag fått ordning på mina läxor, blir det städning. Förhoppningsvis hinner klockan bli alldeles för mycket. Håll tummarna på det!
Herre gud, jag kommer dö.
Vi är sugna på att börja träna igen. Christin och Linnea ska simma på lugnet här i Falun. Men själv vet jag inte alls vad jag ska göra. Jag är iallafall grymt trött på Friskis&Svettis. Gympapassen där är egentligen inte alls vad jag är sugen på att göra, även om jag varit där ett halvår. Jag är trött på de gamla vanliga hoppandet och skuttandet till de gamla vanliga låtarna. Jag ville prova på något nytt i år, och Louise höll med mig.
Därför hörde vi efter lite om andra alternativ här i Falun och Må bättre var ett förslag. Vi gick dit av nyfikenhet på vad de hade att erbjuda och vilka priser. Men vad vi fick var inte bara en broschyr som vi hade förväntat oss, utan vi blev också inbokade på en gratis guide om stället. Detta var vi alltså på idag.
Hur var det da? Fantastiskt! Tränarna och ledarna verkar otroligt seriösa och blir man medlem ingår en personlig utredning och en personlig tränare som sätter upp en träningsplanering för just dej. Man får tillgång både till gymmet och de olika pass som erbjuds till samma pris. Box, body jam, core, cykel, budypump, yoga, pilates, salsa mf. är bara några av de pass de erbjuder varje vecka. Jag och Louise gick där med öppna munnar under hela guidningen tror jag. Chockade, imponerade och peppade! Tills vi kom till den delen vi båda fruktade över, ekonomin...
5000 kronor är summan vi måste betala för ett år. 219 kr/14 dag betalas på autogiro och där tillkommer också en engångs summa på 900 kronor.
"Ja... Vi studenter har ju en ekonomi att tänka på" viskade jag fram när han frågade hur det kändes.
Vistelsen slutade iallafall med att vi blev erbjudna en gratis prova-på-vecka med start på måndag, för att sedan komma till ett ytterligare möte och berätta om vi vill fortsätta eller inte.
Detta betyder, mina kära vänner, att jag från att inte tränat en minut på hela sommarlovet kommer, tillsammans med Louise, köra en intensiv vecka (för att hinna testa på så många pass det bara går).
"Ja.. Ni kan ju nöja er med ett pass per dag." tipsade ledaren. Herre gud, jag kommer dö, var min tanke.
PUSS PUSS PUSS
jag tänkte berätta någonting för er
men jag tappade just min talförmåga. Hoppas den kommer tillbaka snarast.
En ny inställning från och med idag
-På måndag är det fjärde veckan vi är i skolan, det betyder att vi varit där en månad.
Hoppsan tänkte jag, men inget mer än så. Till nu. Nu rinner sanningen över mej. Skolan har inte bara börjat, den håller på för fullt. Om sju och en halv månad står vi alla där, och ska ta gesällen, panikslagna och nervösa. Vi ska också få våra slutbetyg och söka till högskolan, eller jobb, eller vad alla nu kommer göra. Många av mina klasskamrater har sagt att de har panik, att det är så grymt mycket som ligger över dem, och jag förstår nu. Vad ni menar. Jag har bara inte insett det förut.
Varför gör man så här da? Stressar upp sig, får panik? Jag tror att det helt och hållet beror på press och prestations ångest. Jag vill inte bara vara bra på något, jag vill vara asbra, helst bäst. Jag måste nog börja förstå att bra är lagom, bra är tillräckligt. Jag är tillräckligt även om jag suger på permanent och det är inte kört om jag inte får VG i alla ämnen.
Nu. Degs för skolan, med försök till annan inställning. Jag ska göra så gott jag kan, jag börjar idag.
Ps. Jag vet, jag har sagt så här många gånger mer har ändå trillat dit, till det stället då man aldrig är nöjd, då man bara klagar på sig själv, och blir besviken på sig själv. Så denna gång får jag helt enkelt se till att jag inte gör det, och ni får hjälpa mej.
Ny design
Mattias är grym och har än en gång gjort en skit snygg header! Nu är det bara jag som ska fixa lite små detaljer. Men det är en bra början va? Vad tycker ni om bakrunden ? Borde jag ha svart istället?
Svart/Brunt ?
SEMESTERN
Shoppingtur i närheten av hotellet.
Taxi-gubbe erbjöd sig att ta kort på oss. Snällt.
Jag tror allt att jag hunnit med att få lite bruna ben där, lika så syrran : )
Middag på en av resturangerna vid hotellet.
Denna gång Fajitas med grillad kyckling och grönsaker.
En liten vistelse på öns stora sanddyner.
Flera km med tonvis av het sand! AJ!!
Denna dag var också den dag som vi brände sönder oss på ryggarna och låren och axlarna.
Vi klädde upp oss lite en kväll.
Tog lite kort nere vid havet, käkade god mat och gick till scenen i närheten och tittade på uppträdande.
Jätte trevligt hade vi!
Det här är vårt hotell. Otroligt fin och bra läge.
Precis utanför löper en strandpromenat förbi
och 20-30 meter bort kunde man gå ner och sola på klipporna eller bada vis stranden.
Bild nr tre viser vår utsikt från rummet. Polen bara några meter utanför dörren och havsutsikt.
Lägenheten var underbar! Perfekt stor och otroligt fräsh.
Det mesta gick i mörkt trä och vitt.
Det blev såklart en dag i Las Palmas också.
Den enda molniga dagen, YES! Perfekt tajming.
Vi strosade runt bland alla ologiska gator,
Shoppade lite och badade sedan på Las Palmas finaste strand.
Sista dagen, tack för en grym semester!
jag bryter mitt löfte för några timmar
Jag kan ju iallafall hälsa till er alla som tjatar om att jag borde designa om min blogg, headern är klar!! Jippie! Nu ska jag bara försöka sätta mej ner i morgon och få till allt som det ska vara.
Godnatt så länge.
Hörs ikväll.
Men innan det ska jag träffa Mattias, äntligen.
Kort och bra inlägg, hörs ikväll.
Min älskling har rakat sig, men glömt mustachen
Jag har färgat håret idag
Ljusare med en lite sand/champange ton.
Mamma, jag vill inte.
Mina och Liselas drömmar
SKA VI SLÅ VÅRA SKALLAR IHOP SYRRAN SÅ SKULLE VI KUNNA ROA HELA VÄRLDEN
Jag har skrivit om det här inlägget tusen gånger. Kanske beror på alla de tusen känslor som bubblar i mig. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vilken "klang/känsla" inlägget ska ha. Ena sekunden är jag bara trött och ledsen över alla tråkigheter som hänt oss här på slutet av den underbara resan, andra sekunden är jag bara sprudlande lycklig att få vara hemma och förväntansfull över att få träffa alla och hjärteglad över hur kul vi haft det, syster och jag.
Syster och jag. Vad bra vi är, störda och seriösa på samma gång. Hon har verkligen bevisat för mej, den där Therese, hur knäpp hon kan vara, hon också. Jag har alltid trott att det var jag som var den konstigaste av alla Nilsson´s, Men jag är klart och tydligt inte ensam. Vi kanske är rätt lika ändå, du och jag syrran, som de flesta säger? Tyvärr minns jag inte alla otroligt dumma tillfällen hon visat sitt rätta jag under den här resan, men tro mig, det var en hel del massa gånger. Extra tydligt minns jag när vi satt på bussen en kväll, på väg hem från Maspalomas -den stora 'öknen' som vi förtillfället kan kalla det. Jag hade fått solexem på halsen och Therese tipsade om Hydrokortison-salvan.
Jag: Varför är den bra?
Therese: För att den lugnar huden.
Jag: Okej.
Therese: Lindrar klåden lixom..
Jag: Jasså.
Therese: Dämpar irritationen.
Jag: Mm.
Therese: Svalkar och lugnar och mjukgör.
Jag är tyst.
Therese: Den hindrar att det ska bli svullet, men dämpar mest att det kliar, och så läker den..
Jag: TYYYYST!!! Tack, för dina visa och kloka ord men det räcker nu!!!
Eller en annan gång. Vi var ute och gick och therese hade tagit med sig sin kamera för att ta lite kort. När vi korsar poolområdet utbrister hon:
-Hjälp!! Jag fick plöttsligt en tvångstanke att jag måste slänga i min kamera i poolen, tänk om jag gör det?!!?
Jag: Haha va? Vad snackar du om?
Therese: Ja.. har du aldrig haft tvångstankar? Till exempel om jag går på en bro, brukar jag alltid tänka att jag bara måste hoppa och ta livet av mej, tänk om jag skulle göra det? Vad skumt..
Bara för att ta ett till exempel kan jag ju bara nämna lite kort om när vi gick på flygplatsen, strax på väg hem. Vi gick där och kikade på Tax-free produkterna när jag hörde hur hon mumlade något..
Therese: Snart, snart snart! Nu Therese, är det bara några timmar kvar tills du slipper henne.. håll ut!!
